Vår hjärna är ju anpassad efter att hantera och hushålla med resurser i brist. Medan den miljö som omger oss idag snarast karaktäriseras av överflöd. Det finns obegränsad tillgång på alltifrån socker och information till relationer och uppgifter. Följden blir förstås att vår 40.000-åriga hjärna behöver nya strategier för att kunna bilda långtidsminnen i vår digitala tillvaro. Principen som tycks vara avgörande är att man själv står för de begränsningar som hjärnan "förväntar sig". Avsätt avgränsad tid för att arbeta fokuserat. Att fokusera på en uppgift i taget är tidsbesparande, även om vi ofta luras att tro att det är tvärtom. Det tar av hjärnans resurser (glukos och syre) att flytta fokus ofta. Hjärnan arbetar som mest effektivt när den är målstyrd och inte slits mellan olika uppmärksamhetskrävande distraktioner. Planera in kortare tidspass för att ha en realistisk chans att lyckas. Stäng gärna av ljud och andra störningsmoment, men träna också ibland på att hålla fokus under utmanande förhållanden. Färdigheten kan tränas upp och kommer bara öka i värde under rådande utveckling.
Känslan av att vara i utveckling ger utsöndring av dopamin som vi associerar med motivation. De yngre generationerna kan antas vara mer bortskämda med olika former av stimulans och belöningshormonet dopamin än tidigare generationer (med tanke på tidsåldern), vilket kan ha gjort att de förväntar sig mer även på arbetsplatsen. För att få tillfredsställelsen av att faktiskt utvecklas skulle jag rekommendera att utbildningen kopplades till konkret och omedelbar användning i arbetet. Den som går en utbildning bör ges tid, utrymme och befogenhet att så snabbt som möjligt få använda de nyvunna kunskaperna. Teoretiska kunskaper kan snabbt förpassas till just abstrakt teori om de inte direkt omsätts till praktisk handling. Det kan innebära behov av reflektionstid, ett mer seniort "bollplank" och nya ansvar. Den som känner att ansträngande insatser resulterar i nya möjligheter kommer att uppleva sig vara i utveckling.
Utbildningsbranschen, såväl som skolan, skulle gynnas av att anpassas efter den kunskap vi idag har om hjärnan. Den teknologiska miljö som omger oss idag tycks fungera väl för att få väldigt mycket gjort i snabb takt. Samtidigt gör tempot, flödet och bristen på "mellanrum" att det blivit mycket svårare att bilda systematiserade långtidsminnen; det vi kallar lärande. Utbildningsbranschen skulle behöva lyfta det faktum att lärande kräver mer av hjärnan än att bara ta emot sinnesintryck.
Det som sammanfattar merparten av boken är det faktum att vi bara kan minnas vad vi tänkt. Det utgår ifrån en ganska ambitiös definition av vad som är ett minne. Det räcker inte med igenkänning, utan kräver att minnet ska kunna plockas fram efter behov, utan behov av någon "trigger". Då krävs det att den som lär i stunden aktivt tänker på den information som hen läser, hör eller ser. 30 sekunder senare är det försent eftersom arbetsminnet då inte längre håller informationen tillgänglig för bearbetning.
Som egenföretagare är friheten en stark drivkraft för mig. Jag värdesätter att kunna bestämma över min tid. Samtidigt har jag insett att jag fungerar bäst med kontraster i tillvaron. Därför har jag arbetat för att kunna hålla ett högt tempo med föreläsningar, utbildningar och skrivaruppdrag under drygt hälften av årets veckor och sedan vara ledig resterande tid. Just nu är tempot högintensivt, men under de nyss avslutade 100 dagarna fick jag möjlighet att träna, tänka och njuta av natur, familj och vänner. Den mänskliga hjärnan är ju rustad för att klara ganska mycket stress, men det förutsätter att det finns utrymme för återhämtning. Min långledighet gav mig en skönare livsinställning, troligen högre nivåer av positiva hormoner och en betydligt lägre vilopuls. Det tror jag har rustat mig för att bättre hantera stressen nu när tempot är högt igen.
Anna Tebelius Bodin (Harvard University) håller föreläsningar inom lärande och kompetensutveckling i hela landet. Hennes teorier kombinerar vetenskapen om hjärnan med vår digitala omvärld och fokuserar på lärande, motivation och mental hälsa.