Tekniker för mer effektiv inlärning med Anna Tebelius Bodin
Vår digitala värld medför onekligen många intryck för våra hjärnor att processa varje dag. Vilka är dina bästa tips för att maximera inlärningen under dessa omständigheter?
Vår hjärna är ju anpassad efter att hantera och hushålla med resurser i brist. Medan den miljö som omger oss idag snarast karaktäriseras av överflöd. Det finns obegränsad tillgång på alltifrån socker och information till relationer och uppgifter. Följden blir förstås att vår 40.000-åriga hjärna behöver nya strategier för att kunna bilda långtidsminnen i vår digitala tillvaro. Principen som tycks vara avgörande är att man själv står för de begränsningar som hjärnan "förväntar sig". Avsätt avgränsad tid för att arbeta fokuserat. Att fokusera på en uppgift i taget är tidsbesparande, även om vi ofta luras att tro att det är tvärtom. Det tar av hjärnans resurser (glukos och syre) att flytta fokus ofta. Hjärnan arbetar som mest effektivt när den är målstyrd och inte slits mellan olika uppmärksamhetskrävande distraktioner. Planera in kortare tidspass för att ha en realistisk chans att lyckas. Stäng gärna av ljud och andra störningsmoment, men träna också ibland på att hålla fokus under utmanande förhållanden. Färdigheten kan tränas upp och kommer bara öka i värde under rådande utveckling.
De nya generationerna som nu kommer ut i arbetslivet ställer betydligt högre krav än tidigare generationer på kontinuerlig utveckling på arbetsplatsen. Vilka rekommendation skulle du ge till utbildningsansvarige på företagen ur det perspektivet?
Känslan av att vara i utveckling ger utsöndring av dopamin som vi associerar med motivation. De yngre generationerna kan antas vara mer bortskämda med olika former av stimulans och belöningshormonet dopamin än tidigare generationer (med tanke på tidsåldern), vilket kan ha gjort att de förväntar sig mer även på arbetsplatsen. För att få tillfredsställelsen av att faktiskt utvecklas skulle jag rekommendera att utbildningen kopplades till konkret och omedelbar användning i arbetet. Den som går en utbildning bör ges tid, utrymme och befogenhet att så snabbt som möjligt få använda de nyvunna kunskaperna. Teoretiska kunskaper kan snabbt förpassas till just abstrakt teori om de inte direkt omsätts till praktisk handling. Det kan innebära behov av reflektionstid, ett mer seniort "bollplank" och nya ansvar. Den som känner att ansträngande insatser resulterar i nya möjligheter kommer att uppleva sig vara i utveckling.
Utifrån dina iakttagelser och erfarenheter, finns det någon förändring du skulle du vilja se inom utbildningsbranschen generellt?
Utbildningsbranschen, såväl som skolan, skulle gynnas av att anpassas efter den kunskap vi idag har om hjärnan. Den teknologiska miljö som omger oss idag tycks fungera väl för att få väldigt mycket gjort i snabb takt. Samtidigt gör tempot, flödet och bristen på "mellanrum" att det blivit mycket svårare att bilda systematiserade långtidsminnen; det vi kallar lärande. Utbildningsbranschen skulle behöva lyfta det faktum att lärande kräver mer av hjärnan än att bara ta emot sinnesintryck.
Du har skrivit flera böcker, varav en har titeln "Lär dig mer på kortare tid" – något som många säkert skulle vilja uppnå i dagens höga tempo i arbetslivet. Kan du ge något sammanfattande tips från den boken?
Det som sammanfattar merparten av boken är det faktum att vi bara kan minnas vad vi tänkt. Det utgår ifrån en ganska ambitiös definition av vad som är ett minne. Det räcker inte med igenkänning, utan kräver att minnet ska kunna plockas fram efter behov, utan behov av någon "trigger". Då krävs det att den som lär i stunden aktivt tänker på den information som hen läser, hör eller ser. 30 sekunder senare är det försent eftersom arbetsminnet då inte längre håller informationen tillgänglig för bearbetning.
"100 dagar ledigt" är ett mål som du satte upp för länge sedan och som du nu fick möjlighet att förverkliga. Berätta lite kort om bakgrunden till detta mål samt om några av de reflektioner som perioden förde med sig?
Som egenföretagare är friheten en stark drivkraft för mig. Jag värdesätter att kunna bestämma över min tid. Samtidigt har jag insett att jag fungerar bäst med kontraster i tillvaron. Därför har jag arbetat för att kunna hålla ett högt tempo med föreläsningar, utbildningar och skrivaruppdrag under drygt hälften av årets veckor och sedan vara ledig resterande tid. Just nu är tempot högintensivt, men under de nyss avslutade 100 dagarna fick jag möjlighet att träna, tänka och njuta av natur, familj och vänner. Den mänskliga hjärnan är ju rustad för att klara ganska mycket stress, men det förutsätter att det finns utrymme för återhämtning. Min långledighet gav mig en skönare livsinställning, troligen högre nivåer av positiva hormoner och en betydligt lägre vilopuls. Det tror jag har rustat mig för att bättre hantera stressen nu när tempot är högt igen.
Vill du ta del av fler råd och insikter? Lyssna på Anna Tebelius Bodin i vår podcast Framtidslandet.
Arbetar du inom Learning & Development? Här kommer Annas bästa tips:
- Begränsa mängden information och försök att hålla allt så enkelt så möjligt. Större mängd information kommer att leda till fler frågor (alternativt till att dina åhörare förblir oförstående, eftersom alla inte vågar- eller väljer att ställa frågor). Ju enklare det är för den som lyssnar att uppfatta informationen, desto mer komplext tänkande kommer personen ifråga att kunna åstadkomma.
- Av de 11 miljoner intryck som hjärnan tar emot varje sekund kan vi endast rikta vår uppmärksamhet mot totalt 50 stycken. Av dessa 50 intryck per sekund kan potentiellt en enda tankekedja genereras. Rent krasst betyder detta, att det du inte fokuserar på, kan du heller inte tänka på. Och det du inte tänker på kommer du att förlora möjligheten att skapa ett långtidsminne från. Denna "förlust" kommer att ske inom 30 sekunder.
- När du håller utbildning bör du uppmuntra till uttryck hos dina åhörare. Ett uttryck måste nämligen föregås av en tanke. Uttryck är följaktligen din enda garanti för att det du säger potentiellt kan bli ett minne i dina åhörares hjärnor. Dock förutsätter det även att den som lyssnar samtidigt aktivt tänker på det du säger.
- Genom flera generationer har vi sagt att repetition är grunden till all kunskap. Enligt modern forskning gäller inte det längre. Meningslös upprepning förblir tyvärr meningslös. Om repetitionen sker utan att aktivt tänkande samtidigt sker, kommer din hjärna inte att kunna skapa ett långtidsminne. För att upprepning ska fungera måste du därför, inför varje upprepning, lägga till ett nytt element till innehållet som du repeterar. Med detta förfarande blir upprepningen relevant för hjärnan eftersom du då kommer att kunna se innehållet ur nya perspektiv vid varje repetition.
- Det absolut bästa du kan göra för att främja inlärningen är dock att låta hjärnan "hämta" informationen. Detta sker exempelvis när du ställer frågor till dig själv (eller svarar på någon annans frågor). Med andra ord är det mer effektivt att svara på frågor än att enbart ägna sig åt repetition, om målet är att uppnå förbättrad inlärning.
Anna Tebelius Bodin (Harvard University) håller föreläsningar inom lärande och kompetensutveckling i hela landet. Hennes teorier kombinerar vetenskapen om hjärnan med vår digitala omvärld och fokuserar på lärande, motivation och mental hälsa.
